Idag har Cornelia gått för första gången på ridskola. Hon hade tur och fick en plats uppe på Gustavslundsgården trots att vi var sent ute med att skriva in henne. Nu blir det inga fler sovmorgnar för ridskolan börjar kl.8.30 varje lördag.
Enl. ridläraren skulle vi få en snäll häst (?) som heter Linus. En liten söt ponny. Inga problem tänkte jag som haft hästvana upp till jag var 23 år gammal då jag sålde min egna häst. Men tjugo år utan hästvana sätter sina spår och jag måste erkänna att jag var lite nervös i början. Hästen var en pigg rackare stod inte still en sekund under tiden som han blev ryktad, Cornelia tyckte inte det var så kul att hålla på med hästen innan, hon ville ju rida. Lars gick inte in i boxen knappt. När sadel och träns var på och Cornelia fick hoppa upp i sadeln, då var hon lycklig och hon fick t.o.m trava. Ett hårt grepp höll hon i sadeln och skumpade med så gått det gick. Kan ju säga att jag fick min morgon gympa också ,springande med hästen ( jag fick ju hålla i eftersom Cornelia var nybörjare)Det jobbigaste var att Linus ville äta på allt grönt, blad, gräs och buskar. Jag for som en vante när hästens huvud plötsligt dök ner eller till sidan och hur Cornelia lyckades sitta kvar vissa gånger är för mig en gåta, att hon inte flög över huvudet på hästen, men hon var duktig. Nu har vi kommit hem igen, jag förstår varför jag en gång i tiden var tvungen att sluta med hästar, min allergi mot pälsdjur gör sig påmind igen ögonen kliar och ryggen värker av att fara som en vante i takt med hästens glupska tjuvnyp på alla träd och buskar. Så nästa lördag är det allergipiller som gäller och ryggen ska väl bli stark igen bara man vänjer sig och förhoppningsvis får hon en mindre tuggande häst nästa gång.
Men hon tyckte det var kul och det är huvudsaken sen lär det nog bli jag som får ta detta uppdraget varje lördag för Lasse gjorde klart direkt att det här var inget för honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar