COPENHAGEN HERE WE COME

Körde hemifrån kl.8.30. Jag, min mor och Cornelia. Cornelia har varit så rastlös så jag tyckte att hon behövde lite miljöombyte och sen vill ehon följa med också för hon ville se Hur gammal gamlemormor hade blivit ( är längesen barnen var med inne och hälsade på). Det som är lite jobbigt när man åker in är som sagt att man aldrig vet i vilket skick hon är, tyvärr tar demensen över mer och mer och ibland sitter hon mest och gråter. Cornelia var spänd av förväntan av att åka båten och när vi väl var i Helsingör så kunde hon knappt bärga sig tills vi kom till Köpenhamn.-När kommer den långa tunneln mamma??? (När vi kör igenom tunneln så är vi nästan framme)
Äntligen framme på Fredriksberg -Måste jag ge gamlemormor en kram frågade hon. -Nej inte om du inte vill svarade jag henne. Tänkte att hon inte sett gamlemormor på LÄNGE och gamlemormor ser helt annorlunda ut mot vad hon gjorde sist Cornelia såg henne. Både jag och min mor blev glatt överraskade när vi klev in på hennes rum, där satt hon i sin stol med ett glatt leende och sa -Hej när vi kom in. Sen pratade hon och var på ett solskens humör och kunde inte ta ögonen ifrån Cornelia. Agis ( som min mormor heter)var så imponerad av hur mycket Cornelia växt.En tanke slog mig..här sitter vi 4 generationer och samtalar, fantastiskt.På tillbaka vägen mot Helsingör igen så sa jag till min mor att det kändes verkligen som om Agis skärpte till sig i och me dCornelia var med,inget vimsigt och inget gråtande, länge sen det var så possitivt. Väl hemma igen blev det en snabb kopp kaffe innan det var dax för jobbet igen.( Ni trodde väl ändå inte att jag kunde vara ledig en hel dag mitt i veckan)Skånevädret har varit strålande idag och det har kännts som den första riktiga vårdagen .